torsdag 29 november 2012

Första snön

I Tisdags kväll snöade det för första gången denna vinter. När Mr X kom ut och det låg ett tunt täcke på gräsmattan så blev han så lycklig. Han sprang fram och tillbaka i en väldig fart över gräsmattan. Snurrade och slickade, ja, det var en helt ny upplevelse att möta den första snön.

Igår var det också lek i snön. Jaga snöbollar och krafsa sönder dem.
Undrar just om han syns när det blir mycket snö? :)



onsdag 28 november 2012

Söndag frukost

I vår hall har vi speglar åt många håll.
När vi satt vid bordet och åt vår frukost så fick Mr. X syn på sig själv i spegeln.
Han går emot hunden och då går den mot honom. Då backar han och då backar den andra också. Han gör om det hela en gång till. Sedan sitter han och har ett dovt ljud inom sig.
Jag går fram till honom och känner hur han darrar. ;) Stackarn, tänk att bli rädd för sig själv.

Vi fick sätta upp skyddspapper nertill på de speglarna som syns in till köket.
Allt frid och fröjd.


I den här lilla filmen leker han med favorit leksaken "kossan" den 21 november.


video

Cotte sjuka

Mitt första möte med hundrasen Coton De Tulear skedde i höstas. Det var hos våra vänner i Finland som vi kom i kontakt med den.
En så charmig hund. Ett fluffigt vitt litet yrväder. Vänlig, lojal till sin familj, öppen och glad, helt enkelt bedårande söt.
Den charmade mig totalt, lade sig på golvet och ville bli klappad på magen, skadade sin röda hjärtan kudde och följde sin matte var hon än gick. Allergivänlig lär den vara om det nu finns en hund som är det.

Väl hemma så började jag googla efter information om hunden. Fanns det någon kennel som hade någon till salu? Kände mig helt uppfylld av längtan efter en egen liten "cotte", hade drabbats av cottesjukan.
Först hade vi tänkt oss en liten tjej men det var inte så lätt att hitta någon. Till slut hittade vi en liten kille på 12 veckor som vi kunde få köpa.
Den 3:e november besökte vi en kennel och hälsade på Mr X som jag här kommer att kalla honom för. Han var så söt, lite blyg och lite rädd. Lugn och skulle säkert bli en bra hund för förstagångs hundägare. Vi bestämde oss för att ta med honom hem.
Vilket stort steg för honom, att lämna det trygga och invanda och börja ett nytt liv. Att han fått vara hos sin mamma några veckor längre än vid de 8 veckor som de kan vara när man tar hem en valp gjorde inget alls. Förhoppningsvis har hans mamma fått fostra honom lite längre.


I famnen hos sin nya Husse

En filt med mammans doft lade jag i mitt knä när vi åkte hem från kenneln. Mr X darrade, vilket äventyr som nu skall börja.
För oss blir det här också ett äventyr för det är vår första hund någonsin. Så här skall jag skriva och berätta om en del av våra äventyr tillsammans.

Väl hemma i sitt nya hem blev han mött av sin spegelbild och det var en nyhet, lite konstigt var det.




Helt slut efter dagens alla strapatser så somnar han.